Hej alla fina!
Har verkligen haft fullt upp den senaste veckan och har varken haft tid att läsa bloggar eller att skriva något själv.
Äntligen känns det som att jobbet kommit igång på allvar och vi har haft mycket att göra. Jag gillar det, då kommer man in i det snabbare. Nu börjar jag trivas där.
Killarna trivs så bra på dagis och det värmer mamma-hjärtat. I går hade Oliver brutit ihop när han skulle hem och det tar jag som ett gott tecken! Ludde fick brev från sitt gamla dagis i veckan och barnen hade samlat ihop en massa frågor om hur han trivs, hans nya dagis, rum etc. Sånt blir jag nästan gråtfärdig av, så gulligt det är. Imorgon ska vi på fotorunda och dokumentera hans nya vardag och skicka till dem (och Olivers gamla grupp oxå såklart). Mina små änglar. Jag tycker de har blivit så stora och kloka på sista tiden. De har liksom tagit ett stort utvecklingskliv.
Annars trivs jag oförskämt bra! Jag är lycklig här. Tycker om lugnet, att åka genom landsbygd istället för förort och miljonprogram när jag åker till jobbet. Doften av sågverk och öppna spisar. Vänner till svärisarna som tar mina kalla händer i hennes varma och verkligen önskar oss välkomna av hela sitt hjärta, att handla lördagsfrallor på konditoriet. Att det är litet. Att det tar tio minuter att köra genom hela stan.. Sånt.
Jag känner mig tacksam och glad. Det är en häftig känsla. Det trodde jag aldrig. Att det skulle kännas så bra.
Hoppas ni har det lika bra!
Många kramar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar