Sitter på tåget på väg till Stockholm.
Sitter och halvdåsar över en stor Cappuccino, en jättebulle och passiv-lyssnar på ett tjejgängs förlossningsberättelser, om värkar och lustgas och om mindre trevliga detaljer de gått igenom. Jag tänker på mina egna förlossningar. De börjar kännas avlägsna nu, men ändå minns jag så väl.
Jag gillar inte att åka tåg. Min kropp gillar det inte. Har laddat upp med två tjocka inredningsmagasin men tror inte jag kan läsa dem när jag åker baklänges.
Igår var min första dag på jobbet. Det är så lustigt i mitt jobb. Allt är sig likt bara nya människor och nya miljöer. Samtalen och jargongen densamma. Börjar känna igen de olika typerna av människor oxå. Hon den drivna med chefsambitioner, chefen med en räv bakom varje öra, han som alltid hörs -med alla åsikter, den trygga kill-tjejen som blivit klok och jordnära med åren. Jag har sett dem allihop förut, i andra skepnader. Och jag undrar vilken typ jag representerar? Kanske är jag färdig med det där? En ny tid i livet har infunnit sig. Jag är densamma men ändå inte. Flytten har skakat om i mitt liv och jag känner mig fri. Fri att göra nya val och välja andra vägar, för jag vet att jag håller för det, jag står pall och jag utvecklas.
Sånt jag funderar över på ett tåg.
Hoppas ni har det bra denna vintriga lördag.
Ta hand om er vad än ni gör och var ön ni befinner er..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar