onsdag 19 oktober 2011

...små hjärtan..

..hittar jag överallt hela tiden... 

Jag vet inte riktigt när jag fick upp ögonen för dem, men det var för en tid sedan. De dyker upp titt som tätt och varsomhelst. Ett hjärtformat löv, en sten, ett mönster någonstans, ligger de där när jag går förbi och de gör mig så glad varje gång! Jag ler, noterar, tackar och går vidare. 

Som en påminnelse om att vi är älskade och den kärlek som finns omkring oss, även när dagen känns svår..


Och appropå små hjärtan så har jag världens härligaste barn! Deras skratt, kommentarer, grejor de har för sig. Helt underbara är de! 

Luddis hade en svår dag igår när han skulle till dagis och i morgonstressen var jag så nära att bli arg på honom och bara köra över honom  och gapa om att han skulle ta på sig kläderna och så vidare. Men så tog förnuftet vid och när han sa (eller skrek) MAMMA LYSSNA PÅ MIG!! (Han är 4 år..) så förstod jag att detta inte bara var någon form av trots, utan att han  faktiskt hade något viktigt att säga och förmedla.

Han berättade att det var jobbigt på dagis, att han fick ont i magen och att han saknade sin kompis Markus som slutat där. Kloka, lilla fantastiska Ludde. Han tycker att det är jobbigt med alla de förändringar som varit på dagis och jag är så glad att han berättade det för mig. Sen pratade vi om det och med fröknarna och idag var det bättre. 

Vi brukar försöka fråga om känslor och prata om saker som händer och så, men än en gång så blir jag varse om hur kloka och kompetenta barnen är och hur viktigt det är som förälder att ta sig tid, lyssna och se mellan raderna på det barnen uttrycker. 

Det är så lätt att bara köra på, att vara uppe i vardagsstressen, livspusslet och all logistik att man glömmer det viktigaste; att det inte bara ska "gå ihop" utan att vi skall leva också. Att barnen har egna upplevelser kring vardagen och inte bara ska hänga med, utan också har rätt att känna, tycka och påverka sina egna liv, sin egen vardag och sin egen tillvaro. 

Ja, det var vad en stressad, heltidsarbetade småbarsmor hade på hjärnan idag. 
En annan tanke som växer sig allt starkare är den om en lugnare tillvaro i en lugnare del av landet..


Ha en härlig onsdagskväll!


3 kommentarer:

  1. Hej Helena!

    Vad roligt att du har blivit följare av min blogg! Vad glad jag blir! Jag hoppas att du kommer att trivas bra. :)

    Det gjorde ju i sin tur att jag hittade hit till dig och din blogg. :) Vilka fina bilder du tar och jag känner igen det där med att se hjärtan överallt. Sedan barnen var små har vi samlat på oss stenar som har formen av ett järta och det är helt otroligt vad många hjärtformade stenar man stöter på där ute i naturen. :)

    Vad klokt du tänker kring det här med barn och att lyssna på deras tankar. Även när vardagsstressen är som värst. Dina barn har en väldigt klok och fin mamma. :)

    Ha en fin torsdag och sköt om dig!

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  2. Jag hoppas att det är ok att jag lägger upp din blogg som länk hos mig?

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  3. Hej!!


    Tack! Det var värmande ord! Vad glad jag blir!! Det är inte lätt att vara förälder märkte jag när jag blev förälder.

    Självklart får du lägga upp min blogg som länk! Åh, jag blir hedrad.

    Tack för din fina blogg!

    Helena

    SvaraRadera